Kämpar du också med perfektionism?

Kan du också känna att andra människors åsikter om dig styr ditt liv?

Lägger du också alldeles för mycket tid på detaljer, skriver to-do-listor för exakt allt och prokrastinerar i väntan på det ”perfekta” läget?

Har du också skyhöga krav på dig själv som gör att du hellre väljer att avstå än att testa något nytt?

Detta är för dig.

Rädd för att misslyckas

Jag kommer ihåg det som om det var igår – jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv, varken innan eller efter. Jag var 14 år gammal och uttagen till stadslaget i fotboll. Fjärilarna irrade runt i magen i en hel vecka innan matchstart. När dagen närmade sig bönade och bad jag pappa gråtandes om att få slippa, att bara få hoppa av, men han sa att det var något jag skulle ångra resten av mitt liv.

Jag minns att jag skrev texten från Linkin Parks låt Numb i dagboken på Lunarstorm (ni som vet, vet ;))

”I’m tired of being what you want me to be
Feeling so faithless lost under the surface
Don’t know what you’re expecting of me
Put under the pressure of walking in your shoes”

”Cause everything that you thought I would be
Has fallen apart right in front of you”

Och jag tillskrev pappa min smärta, jag projicerade den på honom för det var för tufft att bära själv. Han har aldrig någonsin uttryckt att han skulle bli besviken om jag inte presterade, varken i skolan eller i fotbollen. Han ville bara att jag skulle SHOW UP fast jag var rädd – och för det är jag evigt tacksam. Läs mer om hur jag förlorade min älskade pappa här.

SHOW UP

SHOW UP – det gjorde hela skillnaden.

Är det något du behöver för att leva ett liv du innerst inne vill så är det förmågan att utmana dina rädslor! Känn rädslan och gör det ändå. Varje gång du följer ditt hjärta och tränar på att göra saker som du är livrädd för, växer du.

Om du är som jag har varit, starkt självkritisk, så har du en brutalt hård domare sittande på din axel. Då finns det liksom inga marginaler till att misslyckas. Vad är ens att misslyckas?

Det är ett sätt att se på saken. Du kanske inte lyckades exakt med vad du hade tänkt dig, vad fick du istället? Vad lärde du dig av det? Det fina är att se det som det experiment det egentligen är – ett försök till att lyckas. Som när du som barn lärde dig gå, simma och cykla. Eller som när Thomas A. Edison uppfann glödlampan på
1 000:e försöket. Du vet, långt där inne, att det inte går att bli riktigt bra på något utan att försöka. Du måste vara villig att vara nybörjare, utan att slå ner på dig själv för att du försöker. Det handlar om att utmana rädslan för att misslyckas, se om det var så farligt som du trodde.

Prestationsångest och vår innersta längtan

Med facit i hand hade jag ångrat mig om jag inte hade ställt upp i stadslaget. Det som försökte stoppa mig var rädslan för att misslyckas. Att inte vara så bra som talangscouterna hade trott när de valt mig. Jag var livrädd för att jag inte skulle kunna prestera när det väl gällde. Att inte leva upp till förväntan. Att inte vara tillräcklig. Att inte få vara med.

Har det hänt dig någon gång –  att du är så förlamad av rädsla att blackout är det enda du förväntar dig? Kanske när du ska hålla tal, skriva tenta, eller fråga någon du är intresserad av om telefonnumret?

Det var min första kontakt med stark prestationsångest. Jag var så innerligt rädd för att göra fel, vara fel, att det förlamade mig och fick mig att lida i veckor. Men jag gjorde det jag var rädd för och My gadd – känslan efter en match som jag hade genomfört var otrolig. I bilen på vägen hem grät jag av lättnad – det hade ju gått bra. Jag som trodde att jag behövde fixa mer självförtroende – bli tuffare och blåsa upp mig. 

Men det jag innerst inne längtade efter var att någon sa: “Du är tillräcklig som du är, genom att bara vara du.”

Så istället för att landa i det, känna mig nöjd med mig själv, så kämpade jag ännu hårdare för att upprätta något slags försök till perfekt fasad. Jag ställde klockan och sprang på morgonen innan skolan. Pluggade varje ledig stund. Gjorde situps i sömnen.

Driven av rädsla att falla.
Att inte vara tillräcklig.

Perfektionism, vägen till det perfekta livet?

Om du kämpar med perfektionism, så är du långt ifrån ensam! 

Vad är perfektionism?

Fantastiska sociologen Brené Brown, som har forskat på sårbarhet och skam i 20 års tid, beskriver det som att det är när vi försöker leva perfekta liv – se, vara och göra allt perfekt – för att vi tror att vi då slipper känna den smärta som kommer av skam, skuld och kritik. Vi är så rädda för att känna dessa känslor, att behöva utsätta oss för dem, att vi använder perfektionism som en sköld. För att palla. Det vi inte inser är att vi börjar bygga vårt eget fängelse.

Perfektionism handlar också om att vinna andras gillande till varje pris. Det är att vilja bli sedd av andra genom att få beröm, bra betyg, vara duktig, följsam, prestera i någon idrott eller följa regler. Och det ska göra bra, helst helt perfekt. Jag är det jag gör och hur bra jag gör det. Min egenvärde ligger plötsligt helt i min prestation.

Detta fängelse leder ofta till att vi isolerar oss, och även till problem som stress, depression, ångest, beroendeproblematik och “livsförlamning”.

Vi går miste om möjligheter i livet, för vi vågar inte vara med. Vi är för rädda för att inte visa upp något som inte är perfekt. Perfektionister följer inte sina innersta drömmar, för de är för rädda för att misslyckas. Perfektionister vill uppfattas som perfekta och pleasa andra, imponera på andra, vinna över andra.

Perfektionism är inget annat än en illusion! Det är att ha skyhöga krav på sig själv, att försöka uppnå något som aldrig går att nå. Att aldrig vara nöjd, att aldrig känna sig tillräcklig. Så mycket energi och livsglädje som gick åt att hålla uppe fasaden under mina tonår. Hur nära relationer får du när du hela tiden kämpar med att inte vara du?

Vad ska alla andra tycka? Frågor som är viktigare än: Vad är meningen med mitt liv?

Med perfektionism som livsfilosofi dör sakta kreativiteten, glädjen och lusten.

Vågar du vara sårbar?

Det handlar om sårbarhet. Ett ord jag fruktade.

För att få känna tillhörighet, kärlek och leva ett liv du älskar med nära innerliga relationer, behöver du visa vem du är och våga vara sårbar. Det rimmade exakt 0,0 med hur jag hade lärt mig att hantera livet och mig själv.

När jag var 16 år kom han in i mitt liv – min stora kärlek. Han som såg rakt igenom min fasad, gjorde den till glassplitter. Han som vågade vara den som sa “jag älskar dig” först, pratade om känslor och rädslor som om det var det mest naturliga i hela världen. Han som sa att han skulle gifta sig med mig och att vi skulle få barn tillsammans när vi blev stora. 

Jag var så tagen, så nyfiken – och så rädd. Men jag stannade kvar. JUST SHOW UP.

Mina vänner är mina närmaste människor och har alltid varit, och jag har vågat vara sårbar till en viss gräns inför dem. Jag har gjort en gigantisk vandring, men jag har fortfarande en väg kvar att vandra. Jag lär mig varje dag och jag V I L L så innerligt våga vara jag – hela vägen ut. Jag har alltid varit öppen för människors innersta mörker, och ljus. Och jag har delat med mig av mitt, men ibland har jag varit rädd för att öppna upp.

När detta händer hjälper den här tanken:
“Inget mänskligt är mig främmande” 

Det får mig att slappna av och påminna mig om we’re all in this together.

Mod att vara sårbar

Vad är mitt driv till att fortsätta kämpa med att visa mig sårbar och mänsklig?

Svaret är att det är risken jag behöver ta för att få uppleva djup connection med andra människor. Och det är det jag vill – alla dagar i veckan. Perfektionism är som den tunga sköld som skyddar mig från att bli sedd som den jag är.

Sårbarhet är att säga “jag älskar dig” först utan att veta om den andra kommer säga det tillbaka. Det handlar om att SHOW UP ALL IN och visa sig med alla sina färger. Att ta en risk, att vara utlämnad, blottad, naken och autentisk. 

När du visar sårbarhet för mig, är det mod.
När jag visar sårbarhet för dig, är det svaghet.

Och där någonstans börjar resan – att se sårbarhet och autenticitet som superpowers som connectar mig med andra människor, där vi ser varandra på djupet.

Tips för att bli fri från perfektionism

1. Utforska rädslan

Vad är du mest rädd för ska hända?
I vilka situationer känner du skam?
Vad handlar din stress i livet mestadels om?

2. Ride your feelings

Du är inte ensam när du känner skam, vi känner igen oss. Skam är en känsla som kan upplevas nästan plågsamt förlamande, som får oss att känna oss ovärdiga och oälskade. 

Skillnaden mellan skuld och skam, är att skuld handlar om att du har gjort fel och skam om att du är fel.

Inget mänskligt är mig främmande, inte heller känslor av skam. Det är allmänmänskligt att känna skam och vågar du stanna kvar när känslan sköljer över dig – då är du ett steg på vägen till att bli en nykter perfektionist. Du övar upp din skamtålighet som Brené beskriver det. Du vågar vara mänsklig och stanna kvar. När känslan har passerat fokuserar du på hur du kan stärka dig själv och fokusera på att du är värdefull som du är.

3. Visa självmedkänsla och självkärlek

Störst av allt är kärleken. Att visa självmedkänsla och självkärlek är bland det viktigaste du kan göra på din resa genom livet, läs om vikten av självkärlek här. När vi ser sidor hos oss själva som inte är exakt som vi vill ha dem, och vi börjar tro på att det är okej, så händer stora saker med vår perfektionism.

Ge dig själv kärlek varje dag i ord och handling. Det är inte villkorat utan det är oavsett om du presterar eller inte.

Välj en varm inre dialog där du tänker tankar som ger du önskade att någon annan sa till dig. Det kan handla om att du säger en affirmation varje dag som “I am loved beyond words”. 

4. Yoga och meditation

Yoga och meditation är mina viktigaste verktyg för att förstå att jag inte ÄR mina tankar och känslor. Jag är inte heller min kropp. Jag är en själ och jag har en kropp som jag vill uppskatta. Och det gör hela skillnaden, för jag slipper så mycket lidande. Att lära mig att sitta med mina tankar och känslor, att acceptera dem istället för att trycka bort dem eller undvika dem – det är en GAME CHANGER.

5. Prata om det

I ljuset förtvinar skammen. Du vet själv hur skönt det är när din nära vän berättar att hon åt två stora chokladkakor igår kväll, ensam när ingen såg. Det är befriande, för du känner igen dig, och det är befriande även för henne.

Ju mer du pratar om det du känner skam för, desto lättare är det att hantera det. Du tränar upp ditt mod, och du bygger broar till andra människor som till slut vågar vara modiga tillbaka mot dig.

6. Våga vara sårbar

Våga vara du  – sårbarheten i att vara människa och att inte alltid prestera eller klara allting själv.

Människor är trötta på perfekta liv som vi visar upp på sociala medier: hur får alla andra ihop det? Att våga berätta om misslyckanden, att du inte får ihop allt, utmaningar och svårigheter, att våga be om hjälp, säga förlåt och vara den som gör det först. Stora saker som inte är lätta att outa, men viktiga. 

Inspireras av människor som vågar vara sårbara, autentiska och mänskliga. Det är dem jag vill följa, när jag kämpar med min egen sårbarhet. 

7. Good enough är det nya perfekta

Ta ner ambitionerna för din egen skull. Better done, than perfect. Ifrågasätt ditt tidigare beteendemönster som lett till perfektionism och led dig själv till att välja något som kommer ge dig mer i livet. Vad good enough symboliserar för mig? Effektivitet, livslust och kreativitet.

Om jag anammar detta?! Yes, varje dag och det är en sådan befrielse att vara här. På vissa områden kämpar jag fortfarande, men medvetenheten om när jag ska bromsa och det börjar närma sig perfektionistmani, är priceless.

8. Öva på tacksamhet

Tacksamhet och att uppskatta det du har och är nyckeln till livsglädje. Om du övar dig i att se tacksamhet när du kräver för mycket av dig själv, så kan du göra en helomvändning när du behöver det som allra mest.

9. Boktips

Är det två böcker jag vill att alla på den här planeten ska läsa för att leva ett liv i mer connection, kärlek och brutal ärlighet så är det:

Brené Brown – Mod att vara sårbar och Våga vara operfekt

Perfektionist goes livsnjutare

Vi är människor och vi kämpar alla med våra utmaningar. Du som kanske känner igen vissa drag, eller som känner igen dig som en fullfjädrad perfektionist, det går att byta bana! Inget kommer gratis, du blir inte en livsnjutare över en natt. Du kommer behöva träna dig att släppa på kraven och lära dig ett nytt sätt att approcha livet.

Det kommer vara tufft, för det här kan vara mönster som sitter i sedan barndomen. Kom ihåg det här: SHOW UP.

Vad har du att vinna på sluta se dig som en perfektionist? Allt. 

Genom att våga vara sårbar och mänsklig, rida ut känslor, prata om det som är jobbigt, hantera tankar och känslor, träna på självkärlek, acceptans, släppa in människor som betyder mycket för dig och att göra DIN åsikt om dig viktigare än “alla andras” sätt att se på dig kommer du känna dig mer levande än på länge. Det handlar om att bara vara du, autentisk och mänsklig.

När du släpper på kontrollen och väljer tillit i stället, går det att njuta på sätt som tidigare inte var möjligt. Du kommer ha så mycket mer energi och glädje över i livet för att göra det som är viktigt på riktigt. Till den insikten har jag kommit – att det finns viktigare värden i livet än att göra saker perfekt. Om det är en befrielse? OH YEAH!

Hoppas att något av det som finns här som har hjälpt mig, kan hjälpa dig. Om du är nyfiken på vad en resa med mig som din Life coach kan innebära, är du varmt välkommen att connecta här.

Vi här tillsammans.
Vi går all in.

Tack för att du är du. Genom att vara du, lär du mig hur jag är jag.

Love,
Coach Adeline